På grund av sviterna efter en oavsiktlig dödsskjutning under sin tid som kriminalare har Ben Carson (Kiefer Sutherland) dränkt sina skuldkänslor med alkohol och ilska. I ett försök att få upprättelse för sitt handlande och vinna tillbaka sin familj tar Ben ett jobb som nattvakt i ett före detta varuhus som drabbats av en omfattande brand. Under sina rundor ser Ben märkliga syner i de massiva speglar som dekorerar korridorerna. Bilder som visar hemsk död. Han börjar undersöka historien om affären och dess tidigare tragedi. Ben märker att dessa uppenbarelser som visar sig i allt som speglar sig även nått hans frus hem för att terrorisera hans nära och kära.

Mirrors är en remake av en koreansk film med samma namn. Det här är inte en riktig skräckfilm utan mer en film om ett mysterium, där rollkaraktären Ben lägger mer tid på att samla ledtrådar än att attackeras av demoniska krafter.
Scenerna är ofta slarvigt utförda. Dialogen består av smärtsamt obekväma konversationer. Varje gång en karaktär öppnar sin mun är det är bara för att upprepa det självklara eller fylla något hål i manus. Mirrors förvirrar också vid vissa tillfällen. Till exempel när Ben dyker huvudstupa in i mystiken med varuhuset utan att blinka, även efter att ha bevittnat händelser som skulle göra Ghostbusters våta i sina byxor. En annan störande scen är när Ben’s syster dör efter att bokstavligt talat fått käken isärsliten. Detta verkar inte skaka vare sig med Ben eller den lokala polisen som fortsätter bedriva sin utredning som om ingenting skett, även då det borde vara ett fruktansvärda brott även med Amerikanska polis standarders mått.

Kort sagt: Mirrors är ganska jävla tråkig.

Betyg 2

Trailer

Andra bloggar om: , , , ,

Intressera Läs mer om:


0 Kommentarer till “Recension: Mirrors (Aja, 2008)”

  1. Inga kommentarer

Lämna en kommentar